Diferencia entre revisiones de «Ganaderia y pastoreo en vasconia/eu»
(Página creada con «====[/atlas/ganaderia/Establo-de-ovejas-moderno-Izurtza-2000.jpg|Artegi modernoa. Izurtza (B), 2000. Iturria: Labayru Fundazioaren Argazki Artxiboa: José Ignacio García M...») |
|||
(No se muestran 18 ediciones intermedias del mismo usuario) | |||
Línea 2: | Línea 2: | ||
<languages></languages> | <languages></languages> | ||
− | {{DISPLAYTITLE: | + | {{DISPLAYTITLE: Abeltzaintza eta Artzaintza Euskal Herrian}} {{#bookTitle:Abeltzaintza eta Artzaintza Euskal Herrian | Ganaderia_y_pastoreo_en_vasconia/eu}} |
==[landing]== | ==[landing]== | ||
− | ===[ganaderia| | + | ===[ganaderia|Abeltzaintza eta Artzaintza Euskal Herrian|/atlas/ganaderia.png|Abeltzaintza eta artzaintza: ekonomia-jarduerak, eta bizimoduak batez ere.]=== |
− | ====[Ganaderia_y_pastoreo_en_vasconia | | + | ====[Ganaderia_y_pastoreo_en_vasconia | Abeltzaintza eta Artzaintza Euskal Herrian]==== |
− | ====[/atlas/ganaderia/Subida-a-los-pastos-del-Gorbeia-2006.jpg| | + | ====[/atlas/ganaderia/Subida-a-los-pastos-del-Gorbeia-2006.jpg|Gorbeiko larreetarako bidean, 2006. Iturria: Antxon Aguirre, Etniker Euskalerria Taldeak.|Leku jakin batzuetan abeltzaintza era ganaduaren hazkuntza librea irauteko, ondoko baldintzak izan dira beharrezkoak: herri-lurrak egotea, larreei probetxua ateratzea libre izatea eta abere-taldeak hara eta hona libre ibiltzeko aukera edukitzea.|]==== |
====[/atlas/ganaderia/Ovejas-latxas-de-cara-negra-Abadino.jpg|Ardi latx muturbeltzak. Abadiño (B). Iturria: Rosa M.ª Ardanza, Etniker Euskalerria Taldeak.|Euskal mendietako abeltzaintzak mendeak iraun ditu, eta horregatik azal dezakegu ganadu-espezie batzuen zein tresneriaren izenak berta-bertakoak izatea eta ez indoeuropar hizkuntzetatik hartutakoak.|]==== | ====[/atlas/ganaderia/Ovejas-latxas-de-cara-negra-Abadino.jpg|Ardi latx muturbeltzak. Abadiño (B). Iturria: Rosa M.ª Ardanza, Etniker Euskalerria Taldeak.|Euskal mendietako abeltzaintzak mendeak iraun ditu, eta horregatik azal dezakegu ganadu-espezie batzuen zein tresneriaren izenak berta-bertakoak izatea eta ez indoeuropar hizkuntzetatik hartutakoak.|]==== | ||
Línea 21: | Línea 21: | ||
====[/atlas/ganaderia/Establo-de-ovejas-moderno-Izurtza-2000.jpg|Artegi modernoa. Izurtza (B), 2000. Iturria: Labayru Fundazioaren Argazki Artxiboa: José Ignacio García Muñoz.|Azken hamarkadetan gertatu izan diren aldaketek abeltzaintza erabat aldatu dute: ohiko ogibidea edo bizimodua izateari utzi eta jarduera ekonomiko bihurtu da.||]==== | ====[/atlas/ganaderia/Establo-de-ovejas-moderno-Izurtza-2000.jpg|Artegi modernoa. Izurtza (B), 2000. Iturria: Labayru Fundazioaren Argazki Artxiboa: José Ignacio García Muñoz.|Azken hamarkadetan gertatu izan diren aldaketek abeltzaintza erabat aldatu dute: ohiko ogibidea edo bizimodua izateari utzi eta jarduera ekonomiko bihurtu da.||]==== | ||
− | ====[/atlas/ganaderia/Oveja-negra-en-el-rebano-Meaga-Getaria.jpg| | + | ====[/atlas/ganaderia/Oveja-negra-en-el-rebano-Meaga-Getaria.jpg|Ardi beltza artaldean. Meaga, Getaria (G). Iturria: Antxon Aguirre, Etniker Euskalerria Taldeak.|Animalia beltza, eta batez ere akerra, artaldearen edo ukuiluaren babesletzat hartzen da inkestatutako eremu osoan.||]==== |
− | ====[/atlas/ganaderia/Cabras-con-cencerros-Anboto-1999.jpg| | + | ====[/atlas/ganaderia/Cabras-con-cencerros-Anboto-1999.jpg|Ahuntzak zintzarriekin. Anboto (B), 1999. Iturria: Labayru Fundazioaren Argazki Artxiboa: José Ignacio García Muñoz.|Abereei zoritxarra ekartzen dieten sorginkeriak urruntzeko bertutea egotzi zaie zintzarriari eta joareei. Aspaldian, erruz erabiltzen zen begizkotik babesteko.||]==== |
− | ====[/atlas/ganaderia/Pastor-con-kapusai-Eriete-1959.jpg| | + | ====[/atlas/ganaderia/Pastor-con-kapusai-Eriete-1959.jpg|Artzaina kapusaiarekin. Eriete (N), 1959. Iturria: Nafarroako Museoaren Artxiboa: Nicolás Ardanaz Funtsa.|Nolako artzaina, halako artaldea.||]==== |
− | ====[/atlas/ganaderia/Bendicion-del-rebano-antes-de-la-partida.jpg| | + | ====[/atlas/ganaderia/Bendicion-del-rebano-antes-de-la-partida.jpg|Artaldearen bendizioa mendira abiatu baino lehen. Iturria: Antxon Aguirre, Etniker Euskalerria Taldeak.|Artaldearentzat artzain guti hobe ainitz baino.||]==== |
− | ====[/atlas/ganaderia/Esquilando-ovejas-por-el-sistema-tradicional-Carranza-1998.jpg| | + | ====[/atlas/ganaderia/Esquilando-ovejas-por-el-sistema-tradicional-Carranza-1998.jpg|Ardi-moztea antzinako erara. Karrantza (B), 1998. Iturria: Miguel Sabino Díaz, Etniker Euskalerria Taldeak.|Grullas p’arriba, pastor buena vida, <br />Grullas p’abajo, pastor más trabajo. <br /><br />''Kurriloak gora, artzaina ahoz gora, <br />kurriloak behera, artzaina lanean.''||]==== |
− | ====[/atlas/ganaderia/Subida-al-monte-Aia-1998.jpg| | + | ====[/atlas/ganaderia/Subida-al-monte-Aia-1998.jpg|Mendirako bidean. Aia (G), 1998. Iturria: Antxon Aguirre, Etniker Euskalerria Taldeak.|Gaur egun artzainen udako pilaketa-gune nagusiak diren mendietan biltzen ziren euskal haranetako artaldeak Erdi Aroaren amaieran.||]==== |
− | ====[/atlas/ganaderia/Dolmen-de-Gaxteenia-Mendibe-1980.jpg| | + | ====[/atlas/ganaderia/Dolmen-de-Gaxteenia-Mendibe-1980.jpg|Gaxteeniako dolmena. Mendibe (NB), 1980. Iturria: Blot, Jacques. Artzainak. Les bergers basques. Los pastores vascos. Donostia: Elkar, 1984.|"Euskal Pirinioen ardatz-guneko tolesturetan oso tradizio luzeko kultura dago gorderik" <br />''J. M. Barandiaran''.||]==== |
− | J. M. Barandiaran||]==== | ||
− | ====[/atlas/ganaderia/Pastos-en-Carranza-2009.jpg| | + | ====[/atlas/ganaderia/Pastos-en-Carranza-2009.jpg|Karrantzako (B) larreak, 2009. Iturria: Luis Manuel Peña, Etniker Euskalerria Taldeak.|Artaldeek soroetatik zehar ibiltzeko zuten eskubidearen lehentasuna esaera honetan agertzen da: Soroak zor dio larreari.||]==== |
− | ====[/atlas/ganaderia/Vacas-en-prados-comunales-Carranza-2007.jpg| | + | ====[/atlas/ganaderia/Vacas-en-prados-comunales-Carranza-2007.jpg|Behiak herri-lurretan bazkatzen. Karrantza (B), 2007. Iturria: Luis Manuel Peña, Etniker Euskalerria Taldeak.|Abeltzaintza bizimoduaren funtsezko oinarria izan den lekuetan finkatutako populazioen arabera, san Antonio Abad animalien osasunaren eta ugalkortasunaren babesle nagusia zen.||]==== |
− | ====[/atlas/ganaderia/Pastor-y-espaldero-Canada-de-los-Roncaleses-1996.jpg| | + | ====[/atlas/ganaderia/Pastor-y-espaldero-Canada-de-los-Roncaleses-1996.jpg|Artzaina eta ardi-txakurra. Erronkariko abelbidea (N), 1996. Iturria: Iñaki San Miguel, Etniker Euskalerria Taldeak.|Ardi-txakurrak sartzean, alde batera utzi zituzten artzain-mutilak, ordura arte artaldea gidatzeaz arduratzen ziren adin txikiko haurrak.||]==== |
==[related]== | ==[related]== | ||
− | === | + | ===Eduki aipagarriak=== |
− | ====[/images/thumb/1/12/3.84_Vaca_y_su_cria._Lasa_(BN)_2000.jpg/1200px-3.84_Vaca_y_su_cria._Lasa_(BN)_2000.jpg| | + | ====[/images/thumb/1/12/3.84_Vaca_y_su_cria._Lasa_(BN)_2000.jpg/1200px-3.84_Vaca_y_su_cria._Lasa_(BN)_2000.jpg|Abeltzaintza eta Artzaintza Euskal Herrian|Ukuiluratutako aziendaren elikadura|[[ALIMENTACION_DEL_GANADO_ESTABULADO/eu]]]==== |
− | ====[/images/thumb/2/22/3.171_Illorra_Oidui_Aralar_(G).jpg/1200px-3.171_Illorra_Oidui_Aralar_(G).jpg| | + | ====[/images/thumb/2/22/3.171_Illorra_Oidui_Aralar_(G).jpg/1200px-3.171_Illorra_Oidui_Aralar_(G).jpg|Abeltzaintza eta Artzaintza Euskal Herrian|Bazkaleku komunalak|[[PASTOS_COMUNALES/eu]]]==== |
− | ====[/images/thumb/e/e8/3.304_Matoia_estutzen._Aralar_(G)_1982.jpg/1200px-3.304_Matoia_estutzen._Aralar_(G)_1982.jpg| | + | ====[/images/thumb/e/e8/3.304_Matoia_estutzen._Aralar_(G)_1982.jpg/1200px-3.304_Matoia_estutzen._Aralar_(G)_1982.jpg|Abeltzaintza eta Artzaintza Euskal Herrian|Gaztagintza|[[LA_FABRICACION_DEL_QUESO._GAZTAGINTZA/eu]]]==== |
− | ====[/images/thumb/0/02/3.356_Colmenar_en_Lasa_(BN).jpg/1200px-3.356_Colmenar_en_Lasa_(BN).jpg| | + | ====[/images/thumb/0/02/3.356_Colmenar_en_Lasa_(BN).jpg/1200px-3.356_Colmenar_en_Lasa_(BN).jpg|Abeltzaintza eta Artzaintza Euskal Herrian|Erleak|[[LAS_ABEJAS._ERLEA/eu]]]==== |
Revisión actual del 10:36 27 feb 2020
Abeltzaintza eta Artzaintza Euskal Herrian
Abeltzaintza eta artzaintza: ekonomia-jarduerak, eta bizimoduak batez ere.
Karrantzako (B) larreak, 2009. Iturria: Luis Manuel Peña, Etniker Euskalerria Taldeak.