Diferencia entre revisiones de «Main Page/eu»
De Atlas Etnográfico de Vasconia
(Página creada con «====[/atlas/casa/Sanjuan-haretxa-roble-de-San-Juan-Zeanuri-1980.jpg|San Joan sortak. Zeanuri (B), 1980. Iturria: Ander Manterola, Etniker Euskalerria Taldeak.|San Joan jaie...») |
|||
Línea 28: | Línea 28: | ||
====[/atlas/casa/Muskildi-2011.jpg|Muskildi (Z), 2011. Fuente: Michel Duvert, Grupos Etniker Euskalerria.|“Con mucha razón se ha dicho que todo establecimiento humano es la amalgama de un poco de humanidad, de un poco de suelo y de un poco de agua”.|J. M. Barandiaran]==== | ====[/atlas/casa/Muskildi-2011.jpg|Muskildi (Z), 2011. Fuente: Michel Duvert, Grupos Etniker Euskalerria.|“Con mucha razón se ha dicho que todo establecimiento humano es la amalgama de un poco de humanidad, de un poco de suelo y de un poco de agua”.|J. M. Barandiaran]==== | ||
− | ====[/atlas/casa/Sanjuan-haretxa-roble-de-San-Juan-Zeanuri-1980.jpg| | + | ====[/atlas/casa/Sanjuan-haretxa-roble-de-San-Juan-Zeanuri-1980.jpg|San Joan sortak. Zeanuri (B), 1980. Iturria: Ander Manterola, Etniker Euskalerria Taldeak.|San Joan jaiegunaren inguruan, era askotako errituak egiten dira, hala nola San Joan sorta ate-alboetan jartzea.||ENLACE]==== |
− | ====[/atlas/casa/Heredero-etxegaia-de-una-familia-de-Zeanuri-1920.jpg| | + | |
− | ====[/atlas/casa/La-cocina-centro-de-la-vida-familiar-Andoain-1920.jpg| | + | ====[/atlas/casa/Heredero-etxegaia-de-una-familia-de-Zeanuri-1920.jpg|Etxegaia. Zeanuri (B), c. 1920. Iturria: Labayru Fundazioaren Argazki Artxiboa: Felipe Manterola Funtsa.|Foru-lurraldeetan, ohitura orokorra izan da seme-alabetako batek, gizonezkoa edo emakumezkoa izan, baserriari eta haren eranskinei eusteko familia-tradizioarekin jarraitzea.||ENLACE]==== |
− | ====[/atlas/casa/Fuego-bajo,-chapa-y-cocina-de-butano.-Ajuria-(B),-2011.jpg| | + | |
− | ====[/atlas/casa/Caserio-Munekogoikoa-Barrio-Urigoiti-Orozko-1994.jpg| | + | ====[/atlas/casa/La-cocina-centro-de-la-vida-familiar-Andoain-1920.jpg|Subazterrean. Andoain (G), c. 1920. Iturria: Aguirre Artxiboa.|Gure etxean sua batzen, gure etxean aingeruak sartzen.||ENLACE]==== |
− | ====[/atlas/casa/Varias-generaciones-bajo-un-mismo-techo-Zeanuri-1910.jpg| | + | |
− | ====[/atlas/casa/Caserio-Zurutuza-Zeanuri-1925.jpg| | + | ====[/atlas/casa/Fuego-bajo,-chapa-y-cocina-de-butano.-Ajuria-(B),-2011.jpg|Behekosua, txapa eta butano-ezkaratza. Aiuria auzoa (Muxika-B), 2011. Iturria: Segundo Oar-Arteta, Etniker Euskalerria Taldeak.|Etxe onak, txingar ona.||ENLACE]==== |
− | ====[/atlas/casa/Guisando-en-fogon-bajo-Apellaniz-1981.jpg| | + | |
− | ====[/atlas/casa/Predominio-de-tejados-de-vertiente-unica-Artajona-2010.jpg| | + | ====[/atlas/casa/Caserio-Munekogoikoa-Barrio-Urigoiti-Orozko-1994.jpg|Munekogoikoa baserria. Urigoiti auzoa (Orozko-B), 1994. Iturria: Edurne Romarate, Etniker Euskalerria Taldeak.|Baserririk zaharrenetan zura da erabilitako gai nagusia, hala barne-egituran nola kanpokoan.||ENLACE]==== |
− | ====[/atlas/casa/Fuego-bajo-Zeanuri-1980.jpg| | + | |
− | ====[/atlas/casa/Familia-bereko-lau-belaunaldi-cuatro-generaciones-de-una-misma-familia-Ajangiz-1977.jpg|Familia bereko lau belaunaldi | + | ====[/atlas/casa/Varias-generaciones-bajo-un-mismo-techo-Zeanuri-1910.jpg|Belaunaldien arteko bizikidetza. Zeanuri (B), c. 1910. Iturria: Labayru Fundazioaren Argazki Artxiboa: Felipe Manterola Funtsa.|Etxe beteak atsegin, etxe hutsak bihotz min.||ENLACE]==== |
− | ====[/atlas/casa/Senar-emazte-zaharrak-eta-gazteak-matrimonios-mayor-y-joven-Areatza-principios-del-siglo-20.jpg|Senar-emazte zaharrak eta gazteak | + | |
+ | ====[/atlas/casa/Caserio-Zurutuza-Zeanuri-1925.jpg|Zurututza baserria. Zeanuri (B), c. 1925. Iturria: Labayru Fundazioaren Argazki Artxiboa: Felipe Manterola Funtsa.|Etxeko habeak, etxeko berri.||ENLACE]==== | ||
+ | |||
+ | ====[/atlas/casa/Guisando-en-fogon-bajo-Apellaniz-1981.jpg|Janaria behekosuan prestatzen. Apinaiz (A), 1981. Iturria: López de Guereñu, Gerardo. “Apellániz. Pasado y presente de un pueblo alavés” in Ohitura 0, Gasteiz: Arabako Foru Aldundia, 1981.|Baserrietan, ohiko biltokia zen sukaldea, bertan biltzen baitzen familiaren bizitza.||ENLACE]==== | ||
+ | |||
+ | ====[/atlas/casa/Predominio-de-tejados-de-vertiente-unica-Artajona-2010.jpg|Isuri bateko teilatuak nagusi. Artaxoa (N), 2010. Iturria: Segundo Oar-Arteta, Etniker Euskalerria Taldeak.|Teilatua hormak, zimenduak eta etxeko gainerako eraikuntza-elementuak baino lehenagokoa da.||ENLACE]==== | ||
+ | |||
+ | ====[/atlas/casa/Fuego-bajo-Zeanuri-1980.jpg|Behekosua. Zeanuri (B), 1980. Iturria: Ander Manterola, Etniker Euskalerria Taldeak.|Su bako etxea, gorputz odol bagea.||ENLACE]==== | ||
+ | |||
+ | ====[/atlas/casa/Familia-bereko-lau-belaunaldi-cuatro-generaciones-de-una-misma-familia-Ajangiz-1977.jpg|Familia bereko lau belaunaldi. Ajangiz (B), 1977. Iturria: Segundo Oar-Arteta, Etniker Euskalerria Taldeak.|Familia da etxea egituratzen duen muina; etxeek eta haietan bizi diren familiek sendotzen eta egituratzen dituzte auzotasuna eta gizartea.||ENLACE]==== | ||
+ | |||
+ | ====[/atlas/casa/Senar-emazte-zaharrak-eta-gazteak-matrimonios-mayor-y-joven-Areatza-principios-del-siglo-20.jpg|Senar-emazte zaharrak eta gazteak. Areatza (B), XX. mendearen hasiera. Iturria: Rubén de Las Hayasen artxibo partikularra.|Ahaleginak egiten ziren familiaren ondarea, hau da, etxea eta haren eranskinak, osorik edo ahalik eta gutxien murriztuta, eta ahal zela hobetuta, irits zedin gurasoengandik seme-alabengana.||ENLACE]==== | ||
===[alimentacion|Alimentación Doméstica en Vasconia|/atlas/alimentacion.png|La alimentación en el ámbito doméstico, aspectos rituales, celebraciones y su relación con los modos de vida EUSKERA.]=== | ===[alimentacion|Alimentación Doméstica en Vasconia|/atlas/alimentacion.png|La alimentación en el ámbito doméstico, aspectos rituales, celebraciones y su relación con los modos de vida EUSKERA.]=== |
Revisión del 12:02 27 ene 2020
Isuri bateko teilatuak nagusi. Artaxoa (N), 2010. Iturria: Segundo Oar-Arteta, Etniker Euskalerria Taldeak.
Casa y familia en Vasconia
Casa y familia en Vasconia
Teilatua hormak, zimenduak eta etxeko gainerako eraikuntza-elementuak baino lehenagokoa da.
Alimentación Doméstica en Vasconia
Alimentación Doméstica en Vasconia
Ogi erre berri, etxe galgarri. Casa de pan tierno, casa sin gobierno.
Juegos infantiles en Vasconia
Juegos infantiles en Vasconia
Txirristi-mirristi, gerrena, plat, olio-zopa, kikili-salda, urrup edan edo klik, ikimilikiliklik. Fórmula infantil de selección
Medicina popular en Vasconia
Medicina popular en Vasconia
Osasun ona eukiteko, oiloekin ohera eta txoriekin jaiki. Acostarse y levantarse temprano hacen al hombre sabio, rico y sano.
Ritos del nacimiento al matrimonio en Vasconia
Ritos del nacimiento al matrimonio en Vasconia
Neskazaharrak joaten dira Madalenara, santuari eskatzera senar on bana. Cancionero vasco
Ritos funerarios en Vasconia
Ritos funerarios en Vasconia
Entre otros presagios de muerte destacan los asociados con los comportamientos anómalos de algunos animales domésticos, fundamentalmente perros y gallos.
Ganaderia y pastoreo en Vasconia
Ganaderia y pastoreo en Vasconia
Nolako artzaina, halako artaldea. Tarde o temprano todo animal se parece al amo.
Agricultura en Vasconia
Agricultura en Vasconia
Hasta la década de los años 1950 el molino harinero era un elemento indispensable en la economía grícola-ganadera de nuestros pueblos.