Cambios

Ritos funerarios en vasconia/eu

309 bytes añadidos, 08:43 25 feb 2020
Página creada con «===[ritos|Heriotza Ohikuneak Euskal Herrian|/atlas/ritos.png|Etxe-auzoetako heriotza-ohikuneak: heriotzaren zantzuak, hiltamua eta heriotzaren ondoko ospakizun erlijiosoak....»
_LABAYRU_LANDING_
<languages></languages>
[[File:RITOS_FUNERARIOS_PORTADA.jpg|center|650px|Segizioa elizan sartzen, 1965. Zerain (G). Fuente: Karmele Goñi.]]
_LABAYRU_LANDING_{{DISPLAYTITLE: Ritos Funerarios en Vasconia}} {{#bookTitle:Ritos Funerarios en Vasconia | Ritos_funerarios_en_vasconia}}
==[landing]==
===[ritos|Heriotza Ohikuneak Euskal Herrian|/atlas/ritos.png|Etxe-auzoetako heriotza-ohikuneak: heriotzaren zantzuak, hiltamua eta heriotzaren ondoko ospakizun erlijiosoak.]===
====[Ritos_funerarios_en_vasconia | Heriotza Ohikuneak Euskal Herrian]====
====[/atlas/ritos/Camino-al-cementerio-1950-Izurdiaga.jpg|Hilerrirako bidean, c. 1950. Izurdiaga (N). Iturria: Carmen Jusué, Etniker Euskalerria Taldeak.|Eurite-egunean hiltzea edo hil ondoren euria egitea arimaren salbazioaren seinale da: gorputz ona, euritsu.|]====
====[/atlas/ritos/Amortajamiento-con-traje-festivo-Amezketa-1959.jpg|Hildakoa trajez jantzia. Amezketa (G), 1959. Iturria: Antxon Aguirre, Etniker Euskalerria Taldeak.|Bizilagun talde txiki batek txandaka zaintzen zuen hilotza gaueko orduetan, arretaz, ondoan piztuta zuen lanpara itzal ez zedin.|]====
====[/atlas/ritos/Portadores-del-feretro-jasotzaileak-Amezketa.jpg|Jasotzaileak. Amezketa (G). Iturria: Antxon Aguirre, Etniker Euskalerria Taldeak.|Heriotza auzokoen esparruan gertatu ohi zen, eta horrek protagonismo handia ematen zion hileta-etxeari.|]====
====[/atlas/ritos/Camino-al-cementerio-1950-Izurdiaga.jpg|Camino al cementerio, c. 1950. Izurdiaga (N). Fuente: Carmen Jusué, Grupos Etniker Euskalerria.|Morir en día de lluvias o que llueva después del óbito es señal que indica la salvación del alma: gorputz ona, euritsu.|]====
====[/atlas/ritos/AdornandoAmortajamiento-lascon-sepulturastraje-parafestivo-el-dia-deAmezketa-Todos-los-Santos-Bilbao-19901959.jpg|Elizako hilobi sinbolikoakAmortajamiento con traje festivo. Amezketa (G), 19901959. IturriaFuente: Antxon Aguirre, Grupos Etniker Euskalerria Taldeak.|Hil-iragarpenen artean, besteak beste, etxeko animalia batzuen ohiz kanpoko portaerak nabarmentzen dira, batez ere zakurrenak eta oilarrenakUn grupo reducido de vecinos velaba por turnos el cadáver durante las horas nocturnas cuidando de que no se apagara la lámpara que ardía junto a él.||]====
====[/atlas/ritos/SantaPortadores-Grazidel-feretro-jasotzaileak-Amezketa.jpg|Santa-Grazi Portadores del féretro, jasotzaileak. Amezketa (ZG). IturriaFuente: Boissel, W. Le Pays Basque. Sites, Arts et Coutumes. ParisAntxon Aguirre, A. Calavas editGrupos Etniker Euskalerria.|Cuando La muerte era un acontecimiento que normalmente tenía lugar en el cárabo cantaámbito de la vecindad, hecho que otorgaba a la muerte levanta. <br />''Urubia uluka, herioa dantzancasa mortuoria un intenso protagonismo.''||]====
====[/atlas/ritos/SepulturasAdornando-enlas-lasepulturas-navepara-el-dia-de-laTodos-los-iglesiaSantos-AmezketaBilbao-1990.jpg|Sepulturas en la nave Adornando las sepulturas para el día de la iglesiaTodos los Santos. Amezketa Bilbao (GB), 1990. Fuente: Antxon Aguirre, Grupos Etniker EuskalerriaArchivo Fotográfico Labayru Fundazioa: José Ignacio García Muñoz.|Antzina, etxe bakoitzak ehorzketa-lekua zeukan esleitua elizaren barruan. Ehorzketak hilerrietan egiten hasi zirenean, elizako hilobi zaharra hilobi sinboliko bihurtu zenEntre otros presagios de muerte destacan los asociados con los comportamientos anómalos de algunos animales domésticos, eta familiako defuntuak gurtu eta beren aldeko eskaintzak egiten ziren bertanfundamentalmente perros y gallos.||]====
====[/atlas/ritos/ToqueSanta-de-campana-anunciando-la-muerte-BeasainGrazi.jpg|HilSanta-kanpaiak. Beasain Grazi (GZ). IturriaFuente: José ZufiaurreBoissel, W. Le Pays Basque. Sites, Etniker Euskalerria TaldeakArts et Coutumes. Paris, A. Calavas edit.|Landa-eremuetanCuando el cárabo canta, kanpai-hotsak oso modu eraginkorra izan dira heriotzaren berri ematekola muerte levanta.||]====
====[/atlas/ritos/CortejoSepulturas-funebreen-1925la-nave-de-la-iglesia-Amezketa-1990.jpg|SegizioaSepulturas en la nave de la iglesia. Amezketa (G), c1990. 1925. IturriaFuente: Antxon Aguirre, Grupos Etniker Euskalerria Taldeak.|Berariazko bideak zeuden hildakoaren gorpua hileta-etxetik elizaraino eta hilerriraino eramatekoCada casa tenía asignada en la nave del templo un lugar de enterramiento, una sepultura. Cuando los enterramientos pasaron a hacerse en cementerios, esta sepultura pasó a ser simbólica, convirtiéndose en un altar funerario donde se ejercía el culto a los difuntos de la familia.||]====
====[/atlas/ritos/MujeresToque-conde-ofrendascampana-Otxagabiaanunciando-1920la-muerte-Beasain.jpg|Eskaintzen eramaileakToque de campana anunciando la muerte. Otsagabia Beasain (NG), c. 1920. IturriaFuente: Fco. Javier Zubiaurren eta M.ª Amor Beguiristainen artxibo partikularra: Roldán eta Calle argazkilariakJosé Zufiaurre, Grupos Etniker Euskalerria.|Hileta-elizkizunean parte hartzen zutenek, bai hildakoaren senideek bai bizilagunek, normalean ogi- eta argi-eskaintzak eramaten zituztenLos toques de campana han constituido una forma de comunicar la muerte muy efectiva en poblaciones rurales.||]====
====[/atlas/ritos/OfrendaCortejo-defunebre-luces-Amezketa1925.jpg|Argi-eskaintzaCortejo fúnebre, c. Amezketa (G)1925. IturriaFuente: Garmendia LarrañagaAntxon Aguirre, Juan. Neguko Festak. Donostia, 1993, J. Juanes argazki estudioaGrupos Etniker Euskalerria.|Eskaintzen ziren argiekin argi egiten zioten hildakoaren arimari. Eta ogiak jateko baliatu ahal zituenExistían caminos específicos por los que se llevaba el cuerpo del difunto desde la casa mortuoria hasta la iglesia y el cementerio.||]====
====[/atlas/ritos/DueloMujeres-femeninocon-Saraofrendas-Otxagabia-1920.jpg|Andreen doluaMujeres con ofrendas. Sara Otsagabia (LN), c. Iturria1920. Fuente: Veyrin, PhilippeArchivo particular Fco. Pays Basques de France et d’EspagneJavier Zubiaur y M. Paris-Grenoble, 1951ª Amor Beguiristain: Foto Roldán y Foto Calle.|Doluaren agerpenik nabariena luto-jantzia zenFue común que los participantes en el cortejo fúnebre, tanto familiares del difunto como vecinos, llevaran ofrendas de pan y de luz.||]====
====[/atlas/ritos/AnuncioOfrenda-de-laluces-muerte-a-las-abejasAmezketa.jpg|Erleei esatenOfrenda de luces. IturriaAmezketa (G). Fuente: Gure HerriaGarmendia Larrañaga, Juan. Neguko Festak.|ErletxuakDonostia, erletxuak1993, <br />egizute argizaria, <br />nagusia hil da-ta, <br />behar da elizan argiaFoto J. Juanes.|Con las luces que se ofrendaban se alumbraba al alma del difunto. Y los panes le servían de alimento.||]====
====[/atlas/ritos/AmortajamientoDuelo-defemenino-un-nino-DurangoSara.jpg|Hildako haurraren janzkeraDuelo femenino. Durango Sara (BL). IturriaFuente: Gerediaga Elkartearen Artxiboa: Germán argazki estudioaVeyrin, Philippe. Pays Basques de France et d’Espagne. Paris-Grenoble, 1951.|Jaiotzetik heriotza zorLa manifestación de duelo más evidente era el luto en la ropa.||]====
====[/atlas/ritos/PipaonAnuncio-1990de-la-muerte-a-las-abejas.jpg|Pipaon (A), 1990Anuncio de la muerte a las abejas. IturriaFuente: Pilar Alonso, Etniker Euskalerria TaldeakGure Herria.|Hildakoari hobia eta biziari ogiaErletxuak, erletxuak, egizute argizaria, nagusia hil da-ta, behar da elizan argia.<br />''Fórmula ritual para la comunicación de la muerte a las abejas''||]====
====[/atlas/ritos/Amortajamiento-de-un-nino-Durango.jpg|Amortajamiento de un niño. Durango (B). Fuente: Archivo Asociación Gerediaga: Foto Germán.|Jaiotzetik heriotza zor. <br />''Cuando empezaste a vivir, empezaste a morir.''||]==== ====[/atlas/ritos/Pipaon-1990.jpg|Pipaón (A), 1990. Fuente: Pilar Alonso, Grupos Etniker Euskalerria.|Hildakoari hobia eta biziari ogia. <br />''El muerto al hoyo y el vivo al bollo.''||]==== ====[/atlas/ritos/Hilarriak-Irulegi.jpg|HilarriakEstelas funerarias. Irulegi (NB). IturriaFuente: Michel Duvert, Grupos Etniker Euskalerria Taldeak.|Oilarrak gauez kukurruku jotzen badu, laster izango da gorpuren bat etxe hartan.'<br />'Gallo que canta al sol puesto, señal de muerto.''||]====
==[related]==
===Eduki aipagarriak===
====[/images/thumb/8/89/7.86_Salida_de_la_casa_mortuoria._Bera_(N)_1995.jpg/1200px-7.86_Salida_de_la_casa_mortuoria._Bera_(N)_1995.jpg|Ritos funerarios en Vasconia|Heriotza Ohikuneak Euskal Herria|Heriotzaren zantzuak|[[PRESAGIOS_DE_MUERTE._HERIOTZAREN_ZANTZUAK/eu]]]====
====[/images/thumb/a/ad/7.33_La_muerte_del_justo._Litografia_belga_del_s._XIX_procedente_de_un_caserio_de_Ibarruri_(B).jpg/1200px-7.33_La_muerte_del_justo._Litografia_belga_del_s._XIX_procedente_de_un_caserio_de_Ibarruri_(B).jpg|Heriotza Ohikuneak Euskal Herria|Arimaren patuari buruzko sinesmenak|[[CREENCIAS_SOBRE_EL_DESTINO_DEL_ALMA/eu]]]====
====[/images/thumb/a/a5/7.84_Conduccion_del_cadaver_por_el_camino_mortuorio_gorpuzbidea._Orexa_(G)._(Representacion).jpg/1200px-7.84_Conduccion_del_cadaver_por_el_camino_mortuorio_gorpuzbidea._Orexa_(G)._(Representacion).jpg|Heriotza Ohikuneak Euskal Herria|Hilbideak|[[CAMINOS_MORTUORIOS._HILBIDEAK/eu]]]====
====[/images/thumb/b/bf/7.259_Antiguo_cementerio_de_Jatsu_(L).jpg/1068px-7.259_Antiguo_cementerio_de_Jatsu_(L).jpg|Heriotza Ohikuneak Euskal Herria|Mamuak eta arima herratuak|[[APARECIDOS_Y_ANIMAS_ERRANTES._ARIMA_HERRATUAK/eu]]]====
 
{{DISPLAYTITLE: Heriotz Ohikuneak Euskal Herrian}} {{#bookTitle:Heriotz Ohikuneak Euskal Herrian ===Contenidos destacados=======[/images/thumb/8/89/7.86_Salida_de_la_casa_mortuoria._Bera_(N)_1995.jpg/1200px-7.86_Salida_de_la_casa_mortuoria._Bera_(N)_1995.jpg|Ritos funerarios en Vasconia|Presagios de muerte|[[PRESAGIOS_DE_MUERTE._HERIOTZAREN_ZANTZUAK]]]========[/images/thumb/a/ad/7.33_La_muerte_del_justo._Litografia_belga_del_s._XIX_procedente_de_un_caserio_de_Ibarruri_(B).jpg/1200px-7.33_La_muerte_del_justo._Litografia_belga_del_s._XIX_procedente_de_un_caserio_de_Ibarruri_(B).jpg|Ritos funerarios en Vasconia|Creencias sobre el destino del alma| Ritos_funerarios_en_vasconia[[CREENCIAS_SOBRE_EL_DESTINO_DEL_ALMA]]]========[/images/eu}}thumb/a/a5/7.84_Conduccion_del_cadaver_por_el_camino_mortuorio_gorpuzbidea._Orexa_(G)._(Representacion).jpg/1200px-7.84_Conduccion_del_cadaver_por_el_camino_mortuorio_gorpuzbidea._Orexa_(G)._(Representacion).jpg|Ritos funerarios en Vasconia|Caminos mortuorios|[[CAMINOS_MORTUORIOS._HILBIDEAK]]]========[/images/thumb/b/bf/7.259_Antiguo_cementerio_de_Jatsu_(L).jpg/1068px-7.259_Antiguo_cementerio_de_Jatsu_(L).jpg|Ritos funerarios en Vasconia|Aparecidos y ánimas errantes|[[APARECIDOS_Y_ANIMAS_ERRANTES._ARIMA_HERRATUAK]]]====
127 728
ediciones